20 faror i trånga utrymmen och hur drönare kan minska dem
De 20 största farorna vid arbete i trånga utrymmen
När det gäller arbete i trånga utrymmen är säkerhet och riskminimering av yttersta vikt. Dessa områden är ofta svåråtkomliga, dåligt ventilerade och innehåller oförutsägbara faror. En grundlig riskbedömning är nödvändig innan människor går in i dessa miljöer. I följande 20 punkter belyser vi de största farorna som kan uppstå vid arbete i trånga utrymmen. Detta inkluderar möjligheten att minimera många av dessa risker genom att använda drönarteknik som t.ex. Flyability Elios 3 ska minskas.
1. brist på syre
Syrehalten i normal inandningsluft är cirka 20,9 %. Om syrehalten i trånga utrymmen sjunker under 19,5 % finns det risk för andnöd, yrsel och i värsta fall kvävning. Syrebrist kan orsakas av att syre ersätts av gaser som kväve eller koldioxid. Syreförbrukning hos människor eller maskiner i slutna utrymmen utan tillräcklig ventilation kan också leda till livshotande situationer. Det är särskilt farligt om syrgasnivån sjunker under 16 %, eftersom det kan leda till medvetslöshet.
2. Överskott av syre
En alltför hög syrehalt - över det naturliga värdet på 20,9 % - kan öka risken för antändning avsevärt. Även en liten gnista räcker för att orsaka brand eller explosion, eftersom syrgas främjar materialens brandfarlighet. Ett sådant överskott kan orsakas av läckage i syrgasflaskor eller felaktig svetsutrustning. Särskild försiktighet måste därför iakttas vid hantering av syrgas i trånga utrymmen.
3. Farliga gaser
Giftiga gaser som är svåra eller omöjliga att upptäcka kan ansamlas i trånga utrymmen. Särskilt farliga gaser är
- Svavelväte (H₂S): En mycket giftig gas som luktar som ruttna ägg i låga koncentrationer, men som kan vara luktfri och dödlig i högre koncentrationer. Den uppstår ofta vid nedbrytning av organiska ämnen.
- Kolmonoxid (CO): En färg- och luktlös gas som bildas vid ofullständig förbränning. Kolmonoxid hindrar syretransporten i blodet och leder till snabb kvävning.
- Metan (CH₄): En explosiv gas som ofta frigörs i avloppsreningsverk eller vid nedbrytning av organiskt material. Även om den inte är giftig är den extremt brandfarlig.
- Koldioxid (CO₂): Kan i stora mängder tränga undan syre och leda till kvävning.
4. Risk för explosion
Explosiva gaser och deras blandningar med luft är farliga om deras koncentration ligger inom ett visst intervall, vilket definieras som Explosivt område eller Tändningsområde är märkt. Detta område kännetecknas av Lägre explosionsgräns (LEL) och Övre explosionsgräns (OEG) definierade. Här följer några viktiga gaser, deras explosionsgränser och de förhållanden under vilka de blir explosiva:
- Metan (CH₄)
Under explosionsgränsen (LEL): 4,4 vol.-% Metan i luft
Övre explosionsgräns (OEG): 16,5 vol.-% Metan i luft
Villkor: Metan är explosivt vid rumstemperatur och normalt tryck i ett koncentrationsområde från 4,4 % till 16,5 %. Det uppstår ofta vid nedbrytning av organiska material eller i gruvor. En antändningskälla (t.ex. gnista eller låga) kan utlösa en explosion vid dessa koncentrationer. - Väte (H₂)
UEG: 4 Vol.-% Väte i luft
OEG: 77 Vol.-% Väte i luft
Villkor: Väte har en mycket bred antändningsgräns och är explosivt inom ett extremt brett område. Även en liten mängd väte i luften (från 4 %) kan explodera om det finns en antändningskälla. Väte används ofta i industriella processer och vid raffinering av råolja. Den är en av de farligaste gaserna på grund av sin lättantändlighet och breda explosionsgräns. - Propan (C₃H₈)
UEG: 2,1 vol.-% Propan i luft
OEG: 9,5 vol.-% Propan i luft
Villkor: Propan används ofta som bränsle i värmesystem och campingkök. Det bildar explosiva blandningar i luften vid en koncentration på 2,1 % till 9,5 %. Propan är tyngre än luft och kan samlas i lågt liggande områden, vilket gör det särskilt farligt i trånga utrymmen. - Butan (C₄H₁₀)
UEG: 1,8 vol.-% Butan i luft
OEG: 8,4 vol.-% Butan i luft
Villkor: Butan används ofta i gasflaskor och är särskilt farligt i trånga utrymmen eftersom det är tyngre än luft och samlas på golvet. Även låga koncentrationer på 1,8 % till 8,4 % kan orsaka en explosion i kombination med en antändningskälla. - Kolmonoxid (CO)
UEG: 12,5 vol.-% Kolmonoxid i luft
OEG: 74 Vol.-% Kolmonoxid i luft
Villkor: Kolmonoxid bildas vid ofullständig förbränning av kolhaltiga ämnen (t.ex. trä, bensin, kol). Den är särskilt farlig eftersom den är luktfri och kan ansamlas obemärkt. Kolmonoxid är explosiv i ett koncentrationsområde från 12,5 % till 74 %. - Ethan (C₂H₆)
UEG: 3,0 vol.-% Etan i luft
OEG: 12,4 vol.-% Etan i luft
Villkor: Etan används ofta som råmaterial inom den kemiska industrin. Det bildar explosiva blandningar med en koncentration på 3 % till 12,4 % när det blandas med luft och antänds. - Acetylen (C₂H₂)
UEG: 2,5 vol.-% Acetylen i luft
OEG: 100 vol.-% Acetylen i luft
Villkor: Acetylen är explosivt över ett extremt brett område, vilket gör det mycket farligt. Den kan explodera även vid låga koncentrationer på 2,5 %. Acetylen används ofta för svetsning och måste förvaras försiktigt på grund av sin höga instabilitet. - Ammoniak (NH₃)
UEG: 15 vol.-% Ammoniak i luft
OEG: 28 Vol.-% Ammoniak i luft
Villkor: Ammoniak används inom den kemiska industrin och som gödningsmedel. I ett koncentrationsområde på 15 % till 28 % i luften kan det bli explosivt. Den är också giftig och irriterande för andningsvägarna.
Förutsättningar för en explosion:
- Tändningskälla: En explosion kan bara inträffa om det finns en antändningskälla. Det kan vara en gnista, en öppen låga, ett hett föremål eller till och med en statisk urladdning.
- Explosiv koncentration: Gasen måste finnas i en viss koncentration som ligger mellan LEL och LEL. Om koncentrationen är för låg (under LEL) är blandningen för mager, och om koncentrationen är för hög (över LEL) är den för rik för att explodera.
- Temperatur: Ju högre temperaturen är, desto större är sannolikheten att en gas antänds. Vissa gaser kan självantända vid höga temperaturer även utan en antändningskälla, en process som kallas spontan förbränning.
- Skriv ut: Högt tryck ökar sannolikheten för en explosion, eftersom koncentrationen av gasen i luften kan stiga snabbare. Gaser kan lättare ansamlas i farliga koncentrationer i trånga utrymmen.
- Ventilation: I dåligt ventilerade slutna utrymmen kan gaser ansamlas obemärkt eftersom de inte späds ut eller kanaliseras bort. Bristen på tillräcklig luftväxling ökar risken för en explosiv atmosfär.
Exempel på potentiellt explosiva situationer:
- Rengöring av tank: Gaser som metan eller kolväten kan ansamlas i nedlagda tankar eller silos. Vid arbete i dessa områden kan gnistor från verktyg eller maskiner utlösa en explosion.
- Reningsverk för avloppsvatten: Metan och vätesulfid bildas ofta vid nedbrytning av organiskt material. Det finns risk för explosion i dåligt ventilerade utrymmen, t.ex. septiktankar.
- Förvaring av kemikalier: Ammoniak eller butan i lagringstankar som inte är ordentligt ventilerade kan ansamlas och bli explosiva, särskilt om det inte finns någon kontinuerlig övervakning.
5. risk för kvävning på grund av bulkmaterial
Bulkmaterial som spannmål, sand eller kemikalier kan orsaka skador vid arbete i Silor glider eller glider ner och begraver människor. Så snart en person är begravd under rasmassorna finns det en akut risk för kvävning eftersom materialets tyngd gör det omöjligt att röra sig snabbt eller frigöra personen.
6. mekaniska faror
I trånga utrymmen finns det ofta maskiner eller system som rör sig och som kan orsaka allvarliga skador om de startas felaktigt eller oväntat. Till exempel kan roterande blandare, transportband eller ventilationssystem utgöra en fara om de aktiveras av misstag medan människor befinner sig i närheten.
7. Risk för fallolyckor
I många slutna utrymmen, t.ex. silos eller schakt, måste man arbeta på höga höjder eller djup. Bristfälligt skydd mot fall - t.ex. på grund av avsaknad av stegar, fallskydd eller säkerhetsstolpar - kan leda till allvarliga olyckor. Även mindre oaktsamhet kan få dödlig utgång om inget skyddssystem är installerat.
8. Elektriska faror
Slutna utrymmen är ofta fuktiga eller ledande, vilket avsevärt ökar risken för elektriska stötar. Otillräckligt isolerade kablar eller felaktigt använda elektriska apparater kan orsaka dödliga elolyckor. Jordfelsbrytare (RCD) är också särskilt farliga eftersom de kan sluta fungera vid defekter.
9. brist på räddningsmöjligheter
I nödsituationer kan räddningsteamen ha svårt att ta sig in i trånga utrymmen eller få ut en skadad person. Flaskhalsar, blockerade ingångar eller svåråtkomliga områden fördröjer räddningsinsatserna avsevärt, vilket kan vara livshotande i kritiska situationer.
10. Kemiska reaktioner
Olika kemikalier som bearbetas eller förvaras i slutna utrymmen kan utlösa farliga reaktioner när de kommer i kontakt med varandra. Till exempel kan syror och baser reagera starkt exotermt när de kombineras, vilket kan leda till att giftiga ångor frigörs eller att bränder uppstår. Det är särskilt farligt om dessa reaktioner äger rum i dåligt ventilerade rum.
11. Temperaturrisker
Slutna utrymmen kan utsättas för extrema temperaturer. Heta ytor eller kemiska reaktioner kan orsaka brännskador, medan kalla medier kan orsaka frostskador. Det finns också en risk för att värme eller kyla ackumuleras i det slutna utrymmet och inte försvinner på grund av bristande ventilation.
12. Biologiska faror
Biologiska faror uppstår ofta i fuktiga eller dåligt ventilerade slutna utrymmen. Bakterier som t.ex. Legionella kan ansamlas i vatten eller fuktiga miljöer och orsaka allvarliga infektioner vid inandning. Mögel och andra mikroorganismer är också en fara och kan orsaka sjukdomar i andningsvägarna.
13. Förträngda öppningar
Slutna utrymmen kan utsättas för extrema temperaturer. Heta ytor eller kemiska reaktioner kan orsaka brännskador, medan kalla medier kan orsaka frostskador. Det finns också en risk för att värme eller kyla ackumuleras i det slutna utrymmet och inte försvinner på grund av bristande ventilation.
14. otillräcklig belysning
Många trånga utrymmen saknar tillräckligt med ljus, vilket gör arbetet farligt. Farokällor upptäcks inte och felsteg eller kollisioner kan leda till allvarliga skador. Dålig sikt kan också leda till att viktiga arbetsmoment förbises.
15 Psykisk stress
Instängdhet och isolering i trånga utrymmen kan leda till avsevärd stress. Klaustrofobi, ångest och panikattacker är vanliga reaktioner på arbete i trånga utrymmen. Denna psykiska stress kan leda till misstag och slarvigt beteende, vilket i sin tur ökar risken för olyckor.
16. otillräcklig belysning
I trånga utrymmen finns det risk för att verktyg eller komponenter faller ned från ovan. Det är särskilt farligt när man arbetar på flera nivåer eller när material är felaktigt säkrade. Även små föremål kan orsaka allvarliga skador om de faller från hög höjd.
17. exponering för buller och vibrationer
I trånga utrymmen förstärks buller och vibrationer, vilket kan leda till hörselskador och trötthet. Bullernivåer som kvarstår under lång tid försämrar koncentrationen och välbefinnandet, vilket ökar sannolikheten för fel.
18. dammbildning
Damm som ansamlas i trånga utrymmen kan inte bara leda till andningsproblem, utan även bilda explosiva luftblandningar. Särskilt farligt är brännbart damm, som kan orsaka allvarliga explosioner när det ansamlas och antänds.
19. risk för att halka och snubbla
Hala ytor, stående vatten eller verktyg som ligger och skräpar ökar risken för att halka eller snubbla i trånga utrymmen. På grund av det trånga utrymmet kan ett fall få allvarligare konsekvenser eftersom personen inte kan ta emot sig eller undvika att falla.
20. Otillräcklig övervakning av atmosfären.
I slutna utrymmen är det viktigt att kontinuerligt övervaka koncentrationen av syre och potentiellt farliga gaser. Utan lämpliga mätanordningar kan atmosfären förändras plötsligt, vilket leder till akuta hälsorisker innan de ens har uppmärksammats. Ofullständig övervakning leder ofta till oförutsedda olyckor.
Slutsats
Arbete i slutna utrymmen innebär betydande risker som snabbt kan bli livshotande om man inte vidtar rätt försiktighetsåtgärder. Sådana arbeten kräver ofta att arbetstagarna gör komplicerade och kostsamma förberedelser, bland annat genom att bära omfattande personlig skyddsutrustning (PPE) som andningsskydd, skyddsdräkter och säkerhetsselar. Dessutom kräver arbete i slutna utrymmen noggrann planering och omfattande säkerhetsåtgärder, vilket är både tids- och resurskrävande.
Drönaren Flyability Elios 3 erbjuder ett revolutionerande sätt att undvika många av dessa risker. Den möjliggör säkra och effektiva inspektioner utan att människor behöver gå in i dessa farliga utrymmen. Detta eliminerar många av de kostsamma och tidskrävande förberedelserna, och personalen utsätts inte för direkt fara. Användningen av drönarteknik kan inte bara öka säkerheten, utan också avsevärt förbättra effektiviteten i inspektionsprocesserna, vilket leder till betydande tids- och kostnadsbesparingar för företagen. Den här innovativa lösningen kan både minimera riskerna för de anställda och minska behovet av personlig skyddsutrustning och komplicerade säkerhetsåtgärder.
Begär inspektion med drönare i trånga utrymmen
- Vi ser fram emot din förfrågan och kommer att svara snabbt!
Vanliga frågor och svar
Viktiga sensorer är gassensorer, värmekameror, HD-kameror med belysning, LiDAR-skannrar och kollisionssensorer för en heltäckande analys av förhållandena i rummet.
Swedish 
German 
English 
Dutch 
Danish 
Norwegian 
